Amerikansk Överlägsenhet
Posted in Dagens Krönika Historia, Konst & Literatur Politik & Samhälle

Amerikansk överlägsenhet

Under större delen av nittonhundratalet har USA dominerat världen militärt, ekonomiskt och kulturellt. Flera viktiga händelser har urholkat bilden av USA som världens ledare. Är detta en tillfällig svacka?


Militär överlägsenhet

Vietnamkriget satte djupa spår i det Amerikanska psyket. Det första krig som USA, i egenskap av stormakt, förlorade, levde länge kvar i film och TV där tillfångatagna soldater skulle hämtas hem från orättvis fångenskap. 58000 amerikanska soldater dog. Denna kostsamma förlust har på senare tid överskuggats av debacklet i Irak och Syrien. Tack och lov är listan på dödade mycket mindre men det är tydligt för hela världen att USA inte vill eller orkar få kontroll på landet och försöker dra sig ur.

Den händelse som historiskt kan visa sig vara mest avgörande, är attacken 2019 på Saudiarabiens största raffinaderi. 50% av Saudiarabiens exportkapacitet slogs ut. Iran seglade upp som huvudmisstänkt. Två månader har gått och USA har ännu inte ingripit för att skydda varken olja eller Saudiarabien. De vapen USA sålt till Saudiarabien hjälpte inte. Löften till trots, ryckte USA inte ut för att hjälpa till.

Konsekvenserna kan bli enorma. NATO, militärallainsen skapad efter andra världskriget för att försvara Europa mot Sovjetiska kommunismen har som bärande princip att om ett land anfalls, så tolkas det som att alla anfalls. Med andra ord, USA kommer och hjälper. Detta säkaerhetsparaply drog till sig nya medlemmar efter murans fall och har aldrig ifrågasatts förrän Trump kom till makten. Börjar länder misstor att USA ingriper, kan det medföra upprustning i Europa eller olyckliga eftergifter till Ryssland.

Ekonomisk makt

USA har format det ekonomiska system och de institutioner som dominerat global handel i 75 år. Trump har även här påbörjat en nedrustning som öppnar upp för att Kina kliver in. Kina har intresse att bygga upp en värld med handel som gynnar dem, men det blir alltid oroligt i skarven mellan två system.

Nyckelhändelsen kan visa sig vara krashen 2008 som tog fart på allvar när invetmentsbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Denna kris var annorlunda på flera viktiga sätt.

1991-1993 upplevde USA en nedgång men Sverige och Storbrittanien sjönk djupt. 1998 kollapsade valutan i Ryssland och Sydkorea och flera asiatiska länder hamnade i kris. 2001 sjönk börsen ett tag. I Sverige så var flera storföretag dagar från konkurs. USA drabbades givetvis också men kom ofta först ut med en stark återhämtning – som var nödvändig för andra länder att hämta sig.

Genom alla dessa kriser så trodde omvärlden att USA med de bäst utbildade, mest betalda männsikor i världen hade kontroll. 2008 visade att det inte fanns kontroll eller tanke. Det fanns bara girighet.

Dollarn är USAs trumfkort som världens reservvaluta. Redan innan 2008 hade flera länder försökt byta från dollar i internationell handel. Merparten av all global handel görs i dollar. För att handla måste till exempel Svenska bolag växla dollar som skickas till Kina för att växlas till Yuan. USA kör alltid i dollar och vinner på mindre risk. Olja som varit världens i särklass viktigaste råvara är prisad i dollar.

Det spekuleras om när USA dollarn kommer att tappa status som världens reservvaluta. Euron var en kandidat fram till just 2008. Nu förespråkas en korg av flera valutor. Liksom Irakkriget som USA iscensatte, så är en av farorna mot USAs ekonomiska dominans, inrikes. Med jämna mellanrum måste USAs kongress rösta om att höja gränsen för hur stort USAs underskott får vara. Vid flera tillfällen har olika demokratiska institutioner hållits gisslan och fördröjt beslut om att höja gränsen. Konsekvensen skulle vara att USA inte skulle kunna betala sina skulder vilket ALDRIG har hänt. ALDRIG är en anldening varför USA dollarn är världens säkraste valuta alla kategorier. Än så länge.

Kulturdominans

Lite roligare är det som händer inom kultur. Vi känner till Hollywood som centrum för film. Bollywood, Indiens filmcentrum producerar mer filmer än USA och Europa tillsammans. Men tillgång till desa filmer var tidigare begränsat på grund av tillgänglighet av videoband eller dvd

Film och tv har demokratiserats genom strömningskanaler som Netflix och HBO. Med all statistik så vet de vad folk vill titta på. Innan så avgjordes det av marknadsföring och distribution och där hade amerikanska företag de största musklerna.

Amerikanska vänner berättar att just genom Netflix har de för första gången tittat på utländsk film och tv på annat språk med text. I takt med att icke ameriskanskt innehåll attraherar tittare från hela världen så cementeras makten av amerikanska sttrömningssajter. Makten består men i en annan form?

Vi lever i en tid där USAs roll ifrågasätts. Resan har bara börjat.


Singapore
Posted in Dagens Krönika Ekonomi & Finans Politik & Samhälle

Asiatiska värderingar – en tillbakablick

På 90-talet propagerade flera asiatiska ledare för något som kallades Asiatiska värderingar. Asien var stabilare och mer framgångsrikt än västerländska, dekadenta stater där individen hade allt för stor frihet. Detta skulle nu förankras i regionens historia.

Asien klev på allvar fram på världsscenen under 90-talet. Tillväxt, utveckling och modernitet fanns i Asien. Jämfört med Europeiska städer med grafitti, försörelse och strejker, så glittrade Asien med nya byggnader, växande ekonomier och prydliga människor. Av alla länder som efter andra världskriget försökt kliva ur fattigdomen, så hade i stort sett bara asiatiska länder lyckats.

Den gode diktatorn

Det var dags att forma berättelsen om Asien som något unikt och framgångsrikt med en historia som förklarar varför de var unika. Asiatiska värderingar baserades på Konfusius tankar om den äldre, vise ledaren. Enligt konfucianismen så skall unga respektera äldre.

Asiatiska värderingar förklarar och försvarar den gode diktatorn som Lee Kwan Yew som lyft Singapore från total fattigdom till ett av världens rikaste länder. Västerländsk demokrati gick emot dessa värderingarna varför demokrati inte fungerade i Asien.

Receptet

Asien hade hittat receptet till framgångens hemliga sås. Så såg det ut fram till 1998. Den ekonomiska nedgången slog till hårt och obarmhärtigt. Alla Asiatiska ekonomier hamnade i kris – en kris som de för övrigt hämtat sig från. Asiatiska värderingar hämtade sig dock aldrig och nämns inte längre i pressen.

Latinamerika var den lovande kontinenten på 60 talet. Det slutade inte bara i ekonomisk kris utan även en demokratisk kris. Asien är vår tids framgångsaga. Låt denna framgång tala för sig istället för att dikta ihop värderingar för motivera att demokrati förtrycks.

Vill du läsa mer?
BBC
Foreign Policy