Det var tidigt. Tidigare än det brukar för mig. Och tidigare än för de flesta kontorskollegor jag brukar stångas med på tunnelbanan. Klockan var bara 06.30 när jag satte mig ner på sätet och började plocka med mobilen. Jag skall hinna med mycket på sträckningen in till city. Facebook (Nåja), Instagram och Linkedin är mina favoritappar.
Tillsammans med OMINIs notiser om bedrövligheter som sker i vårt land skaffar jag mig en bild av vad som hänt under natten. Otroligt viktigt att veta för alla oss som får abstinens utan ”nyhetsflöden” oavsett var det kommer ifrån.
Jag förbereder som bäst en post på Linkedin och i min grupp med +45 000 medlemmar i reseindustrin. Den här gången handlar det om tips på hur man kan uppdatera sin profil för att den skall synas och attrahera bättre.
Det är när jag sitter där i mina funderingar som jag får upp ögonen för mamman som med sin tvillingvagn som står vid ett av dörrparen. Barnen i vagnen pratar i lugn och ro med varandra och tycks opåverkade av den tidiga timmen. En helt ny spännande dag att få se fram emot helt enkelt.
Picknick
Mamman har tagit med sig smörgås till barnen och de båda mumsar och bubblar vidare. Mamman frågar den ena tvillingen om hen vill ha mer skinka eller om det är bra. Svaret låter inte vänta på sig. Mamman ger hen ytterligare en skiva att lägga på mackan att mumsa vidare på. Det lugna och behagliga samtalet mellan de tre fortsätter allt medan frukostmackan intas.
Så absolut befriande att se en fullständigt avspänd mamma som sprider sina coola vibbar till sina barn. De upplever den här morgonen och kanske alla andra mornar tillsammans och mamman är hundra procent närvarande. Och utan tillstymmelse till stress.
Mitt i nuet
Om man är ett barn på fyra fem år och har picknick i tunnelbanan på väg till dagis. Och med en mamma som är hundra procent mitt i nuet, så kan väl inte mysfaktorn bli mycket större?
Det här måste jag skriva några rader om tänker jag och tar med mig ett stort leende ner bland mina appar i mobilen igen.
