Vinterstudion går in i evigt vinteride utan längdåkningen

Vinterstudion går i graven

Lördag förmiddag och man skulle kunna kalla det för ett betatest av att inte ha Vinterstudion rullandes på tv-skärmen. Och visst är det något som saknas. Rapporteringen från Obersdorf, Lahtis och Holmenkollen. För att inte tala om repotageserien Stephan på glid, om Stephan Wilson som skulle åka Vasaloppet för att förstå charmen med vinteridrott. Hur skall jag och alla andra soffliggande sportnjutare klara oss nu när vinterstudion går mot evigt vinteride?

Helg efter helg, oförtröttligt och år efter år har de funnits där i rutan, Pops, Yvette och alla andra välkända nunor som visat oss hur det gått där ute i spåren? Utan alla välbekanta röster som blivit en del av helgens morgonritualer under alla dessa år. Personligen tycker jag det är bedrövligt att det är slut även om det är några år kvar.

Jag minns ramaskriet som ekade i Sverige när Hockey VM såldes ut till TV3 och jag undrar egentligen hur det gick. Blev det så mycket bättre för Internationella Hockeyförbundet? Och hur gick det med tittarsiffrorna? Sköt dom i höjden eller sjönk de i botten? Och hur blev det för Ishockeyn som ungdomsidrott?

Bara vi inte förlorade mot Finland. Det var det viktigaste.

Intresset är nog stort men före 1989 så var Ishockeyn en del av det svenska folkhemmet. När hockey VM gick på den tiden, även då vanligtvis sent på våren, så kunde man höra ylandet över gården. särskilt när Sverige mötte Finland. Alla såg matcherna. Eller nästan alla. Hockeyn var en nationell angelägenhet. Som nation kunde vi ta stryk av vilka nationer som helst bara inte mot Finland.

Sovjetunionen, Canada, Sverige och Tjeckoslovakien som det hette på den tiden, turades om att fördela medaljerna. Matcherna kommenterades i stort sett uteslutande av de båda legendarerna Lars-Gunnar Björklund och Rolle Stoltz. Rolle hade ju en lysande hockeykarriär i Djurgården bakom sig och på den tiden när klubborna var av trä. Och utan “hook”. Men 1989 var det alltså slut. Hockeyn flyttade ut och kommentatorerna försvan mer eller mindre omgående.

Intresset måste helt enkelt ha blivit mindre när vår nationalidrott plötsligt flyttade ut i reklamkanalerna. Tack och lov lever fotbollen kvar marksänt (nåja) hjälpligt. Hjältedådet från 1994 när guldet man grävde visserligen inte blev till sand, men väl brons. Då lade man en bra grund för den svenska fotbollens utveckling. Och i bästa fall får den leva kvar publikt för alla.

Men allt har sin tid och snart går Vinterstudion går i evigt vinteride. Det enda som möjligtvis skulle kunna sägas vara positivt är att man skall sluta när man är på topp. Och det har ni varit hela tiden. Tack


Author: Stefan Sladden Eng

Stefan Sladden Eng har arbetat i mer än 35 år i Rese- och Flygindustrin. Han har en passion för grafisk design och att skriva och har tidigare bloggat i eget namn. Stefan skapade Krönikan.se i Oktober 2018 som ett hobbyprojekt vid sidan av sitt arbeta som Globalt ansvarig för "Beyond Air" lösningar i Amadeus Travel Platform.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *